Riktlinjer

Att drabbas av en olycka kan väcka många frågor och skapa osäkerhet kring nästa steg. På denna sida har NRH Trauma Riks samlat riktlinjer, råd och praktisk information för att hjälpa dig att få rätt omhändertagande, dokumentera dina besvär och hitta stöd genom hela vårdprocessen.

Del 1. Råd till dig som råkat ut för olycka och skadats.

Har du råkat ut för till exempel trafik-, sport-, dyk- eller fallolycka, eller misshandel eller på annat sätt skadats vid olycka/trauma.

Att tänka på i akutskedet

Akutskedet är tiden från olyckan och kan räknas några veckor efter.

Du som har smärta, pirrningar, domningar, stelhet osv efter olyckan bör snarast söka vård. Smärta är en varningssignal. Desto svårare smärta desto större risk för skada som kräver utredning, omhändertagande.

Har du:

  • Känsla av instabilitet (huvudet känns ”löst”, ”tungt”, ”instabilt”, ”på en pinne”).
  • Parestesier (onormala känselförnimmelser som kan upplevas som stickningar, pirrningar, myrkrypningar eller en brännande känsla i huden), svaghet, balansrubbning (även övergående).
  • Smärtutstrålning interskapulärt (beläget mellan skulderbladen), kraniellt (beläget uppåt mot kraniet).
  • Hållning: onormal huvudposition – vridet eller lutande huvud – torticollis (sned hals) / nackspärr. Nedsatt rörlighet av nacken.
  • Svullnad, hematom (en lokal ansamling av blod utanför blodkärlen) eller hud-/blåmärken i nacke/hals eller mellanrumsökning interspinalt (mellan kotornas taggutskott).
  • Palpationsömhet interspinalt eller över kotornas taggutskott (processus spinosus, mittlinjeömhet).
  • Kognitiv påverkan (relaterad till mentala processer som tänkande, lärande, minne och perception), minnesstörning.

Då behöver du söka akutvård för att bli noggrant undersökt kliniskt med neurologisk inriktning.

Det kan behövas behandling med stelhalskrage under minst sex veckor. Vidare utredning rekommenderas. Se NRH Trauma Riks sammanställning om Nackkragens vara eller inte vara.

Förberedelser under det akuta skedet och inför ditt läkarbesök:

  1. Fyll i en Besvärsritning (svensk/engelsk version), så tidigt som möjligt.

Besvärsritningsalternativ

I besvärsritningen fyller du i var och vad slags besvär du upplever:

  • Skugga med blyerts alla områden där du upplevt besvär sista 3 månaderna.
  • Nyansera svärtningen efter grad av besvär.
  • Skriv bredvid figuren vad slags besvär, t.ex.: värk, sus, pirr, stick, domning, kramp, surr.
  1. Till läkarbesöket ta med din aktuella besvärsritning, som du själv fyller i innan, och skriv ut och ta med Mall omhändertagande av nack-/ryggdistorsionsfall som din läkare fyller i.
  1. Kontrollera att i din akutjournal samt vid fortsatt journalanteckningar gällande skadan/traumat anges orsaken till vårdbesöket och dina symtom är noterade. Det är du som äger din journal. Du kan läsa journalen genom att logga in på din egen sida på 1177.se
  1. Skriv ut journalanteckningarna gällande skadan/traumat, ex. läkar-, sjuksköterske-, sjukgymnast/fysioterapeut journaler samt ev. ambulansjournal.
  1. Begär ut USB på de ev. radiologiska undersökningar (slätrtg, CT/DT, MR etc.) som utförts, de kan behövas framöver. Dokumentera allt som möjligen går kring olyckan.
  1. Fotografera:
  • Dig själv kontinuerligt,
  • Skador av fordonet (bil/cykel/sparkcykel etc.),
  • Olycksplatsen etc.
  1. Anmäl skadan till ditt försäkringsbolag. Vid en trafikolycka ska du anmäla personskadan samtidigt som du gör skadeanmälan på fordonet.
  1. Om olyckan har skett på arbetsplatsen, en s.k. arbetsskada, eller på väg till eller från arbetet, ett s.k. färdolycksfall, ska arbetsgivaren anmäla detta till Försäkringskassan och informera arbetets skyddsombud.
  1. Spara alla kvitton på kostnader som uppstått till följd av olyckan/traumat.

Beroende på vad en ev. noggrann klinisk undersökning påvisar rekommenderas fortsatt undersökning och utredning utifrån behov. Att ställa rätt diagnos i rimlig tid är centralt för att kunna ge en god vård och behandling. Diagnostisering är dock en komplex process och det finns flera faktorer som kan leda den diagnostiska processen åt fel håll, läs mer om patientsäkerhet hos Socialstyrelsen.

En akut skada på annan kroppsdel kan maskera besvär från exempelvis nacken. Därför är det inget konstigt om symtom uppstår i ett senare skede.

Lämpliga praktiska råd:

  • Det är bra att ha ett stöd under nacken på natten. Oftast fungerar en vanlig kudde bra. Det finns speciella nackkuddar att tillgå.
  • Starta aktiviteter i små doser eftersom uthålligheten är sämre än normalt och symtom provoceras mycket lättare än man är van vid. Respektera kroppens signaler och försök att successivt komma upp i normal aktivitet för nack- och skulder muskulaturen. Undvik avkylning.
  • De första veckorna kan en kort promenad på plant underlag vara fullt tillräckligt. Använd bra skor, gärna med sviktande sulor.
  • Under den första tiden kan det vara skönt med en halskrage av och till när man ska göra något särskilt. Riktlinjer om användning av stel halskrage.
  • Träning den första tiden består av avspänning, ”hållningskorrigering” och försiktiga huvudrörelser, först i liggande och sedan i sittande, utan att svårare symtom provoceras. Se webbinar med Catharina Bexander leg. sjukgymnast/fysioterapeut från Karolinska Institutet, specialist i Ortopedisk Manuell Terapi (OMT) föreläsning ” Specifik stabiliserings-träning av nacken”
  • Behov av hjälpmedel som till exempel en lutande skrivskiva kan föreligga.

Dokumentet är framtaget av NRH Trauma Riks styrelse i samverkan med vetenskapligt råd.

Del 2. Råd till dig som råkat ut för olycka och skadats.

Har du råkat ut för till exempel trafik-, sport-, dyk- eller fallolycka, eller misshandel eller på annat sätt skadats vid olycka/trauma.

Råd i senare skede.

Två till tre veckor – år efter olyckan.

Om du fortsatt har smärta och symtom, de kanske till och med har ökat två till tre veckor efter traumat sök vård hos din patientansvarige läkare inom primärvården. Det är värdefullt om läkaren har erfarenhet av fysikaliska/manuella undersökningstekniker.

Vid samtliga besök i vården ta med dig Besvärsritningen (alt. Barn/Kvinna/Man) som du själv fyller i innan besöket och Mall omhändertagande av nack-/ryggdistorsionsfall som läkaren fyller i.

Fyll i en Besvärsritning (svensk/engelsk version), så tidigt som möjligt.

Alternativ

Har du inte tillgång till att skriva ut besvärsritningen, gör egna anteckningar och beskriv var du har ont och vilka övriga besvär du har så noggrant som möjligt. Det kan uppstå en lång rad symtom efter trauma mot Nacke-, Rygg- och Hjärna.

Mall omhändertagande av nack-/ryggdistorsionsfall som läkaren fyller i.

Dokumentet är framtaget av NRH Trauma Riks styrelse i samverkan med vetenskapligt råd.

Nackkragens vara eller icke vara

Föreningen har genom åren fått många frågor om användning av nackkrage:

  • Är det viktigt med nackkrage i akuta skedet efter en skada?
  • Senare skede, om man inte blir bra, har kvarstående symtom?
  • Har synen på användandet av nackkrage förändrats?
  • Finns forskning om nyttan/icke nyttan av nackkrage efter olycka och prognos?
  • Användning av krage i vardagen, hur ofta och hur länge, vad stämmer?
  • Risk för att muskler förslappas eller hjälp i vardagslivet?

Kort svar

Tidigare rekommenderades mjuk krage vid nackbesvär efter lindrigt distorsionstrauma. Det finns dock ingen vetenskaplig evidens för nyttan av vare sig mjuk eller stel halskrage.

Trots detta finns skäl till att använda stel halskrage om sjukhistorien och undersökningsfynden i akutskedet ger misstanke om skada på stabiliserande strukturer, även vid normala radiologiska fynd. Vilka dessa fall är kan vara svårt att avgöra och kräver god erfarenhet av halsryggskador. Om anamnes och/eller klinisk undersökning ger misstankar om instabilitet kan det vara skäl att rekommendera stel krage. Det är inte visat att stel krage medför muskelförslappning och stelhet i efterförloppet.

Rekommendationer

Stel halskrage under minst sex veckor rekommenderas efter distorsionsvåld mot halsryggen för de fall där bilddiagnostiken har påvisat diskoligamentär skada, dvs. skada på kotmellanskiva och på ledband. Samma typ av krage bör användas i fyra veckor i fall där misstanke om diskoligamentär skada är stor, utifrån anamnes och kliniska fynd, även om den inte kan verifieras med gängse bilddiagnostiska metoder. En erfaren fysioterapeut kan vara av stort värde som medbedömare för att avgöra om indikation föreligger. Vid bedömning bör hänsyn tas till olycksförlopp, symtomutveckling efter trauma, noggrant lokal- och neurologstatus. Följande omständigheter kan tala för användning av stel krage:

  • Smärtdebut: oftast akut; dock kan andra uppenbara skador avleda uppmärksamheten.
  • Hög smärtnivå.
  • Smärtlokalisation: (djup, centralt eller paracervikalt, dvs. vid sidan av kotpelaren).
  • Känsla av instabilitet (huvudet känns ”löst”, ”tungt”, ”instabilt”, ”på en pinne”).
  • Parestesier (onormala hudkänselförnimmelser), svaghet, balansrubbning (även övergående).
  • Smärtutstrålning interskapulärt (mellan skulderbladen), kraniellt (upp mot huvudet).
  • Hållning: onormal huvudposition – vridet eller lutande huvud – torticollis.
  • Svullnad, hematom (blåmärke) eller hudmärken i nacke/hals eller mellanrumsökning interspinalt (mellan taggutskotten).
  • Palpationsömhet interspinalt eller över processus spinosus (taggutskotten).

Slutsatser

Det finns ingen vetenskaplig evidens för långtidsnytta av mjuk halskrage.

God vetenskaplig evidens saknas för nyttan av stel krage efter till synes lindrigt distorsionsvåld mot halsryggen. Två större, prospektiva och randomiserade studier har på likartat sätt, men med motsägande resultat, undersökt effekten av stel krage. Behandlingstiden var dock olika; två respektive fyra veckor. Skillnaden i resultat mellan dessa två studier kan bero på att två veckors immobilisering ej räcker.

För diskoligamentära skador av mindre eller måttlig grad som påvisats med radiologisk teknik rekommenderas immobilisering med stel krage i sex veckor. Eftersom mindre diskoligamentära skador är svåra att påvisa radiologiskt borde liknande behandling rekommenderas där sådan skada inte har visats, men av goda skäl kan misstänkas.

Med hänsyn till vad som visats av denna genomgång, bortsett från kirurgikrävande fall, förefaller det rimligt att rekommendera immobilisering med stel halskrage i fyra veckor efter distorsionsvåld mot halsryggen där sjukhistoria, symtom och kliniska fynd indikerar behandlingskrävande skada, även om sådan ej påvisats radiologiskt.

För NRH Trauma Riks 2026-03-15

Malin Lindh, Olle Bunketorp

Nedan finner ni länken till en mer utförlig redovisning av vad ett distorsionsvåld mot halsryggen kan medföra, varför även ett till synes lindrigt våld i vissa fall kan ge långvariga och svåra besvär och vad som krävs för optimal diagnostik.

Dokumentet är framtaget av NRH Trauma Riks styrelse i samverkan med vetenskapligt råd.

Akut omhändertagande vid hjärnskakning – de nya nordiska riktlinjerna

Eric Thelin, Specialistläkare, Docent och Forskargruppsledare

Department of Clinical Neuroscience, Karolinska InstitutetMedicinskEnhetNeurologi, Karolinska Universitetssjukhuset

Nedan finner ni länken till en mer utförlig presentation av de nya nordiska riktlinjerna för Akut omhändertagande vid hjärnskakning.