Besvärsritningar

Framförallt rätt diagnos!

Det är det viktigaste för att få till rätt individuell behandling!

Varje patient som drabbats av ett direkt eller indirekt våld mot kotpelare och/eller huvud borde tidigt i förloppet få lämna en fullständig symptombeskrivning (besvärsritning). De borde också undersökas noggrant och strukturerat både manuellt och, vid behov, med bild- och andra diagnostiska metoder. Detta särskilt med inriktning på eventuell nervpåverkan och/eller instabilitet i kotpelaren. När detta inte sker söker sig många patienter utomlands för att få hjälp och riskerar därmed att bli ”vårdflyktingar”.

Bo C. Bertilson,  leg. läk, Med.dr.,
Forskningsledare Bragée kliniker och Muskuloskeletala funktioner och smärta, sekt. för allmänmedicin och primärvård, NVS, Karolinska Institutet.

Publicerad: 2009-02-16 00:00 | Uppdaterad: 2013-11-26 10:22
Besvärsteckning och sporrar avslöjar nervsmärtan
[PRESSMEDDELANDE 2009-02-16] Säkra, enkla och billiga metoder att ställa diagnos på patienter med nack- och ryggsmärta är att låta patienten själv skugga sina besvär på en ritning av kroppen och att använda markerande sporrar. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.
“En av studierna visar att 8 av 10 patienter som sökt för besvär i nacke, skuldra eller axel hade nervstörningar från ryggraden i det område där de upplevde sina besvär.” läs mer via KIs hemsida
”Besvärsteckningen som Bo Christer Bertilson har konstruerat skiljer sig från vanliga smärtritningar. Den bygger på att patienten får fylla i teckningen genom att skugga de områden där besväret känns. Om patienten markerar samtliga sina besvär på en teckning kan det växa fram en bild som ger vägledning om det är ett lokalt fel eller en nervstörning. För att metoden ska kunna användas i större skala inom vården bör den utvärderas ytterligare på en större grupp med såväl friska som de med rygg- och nackbesvär.”

Ny besvärsritning specifikt avsedda för barn, kvinna och man framtaget av dr Bo C Bertilson och Personskadeföreningen NRH 2019.
Till läkarbesök ta med dig Besvärsritningen (alt. Barn/Kvinna/Man) som du själv fyller i innan besöket och Mall omhändertagande av nack-/ryggdistorsionsfall som läkaren fyller i.
I besvärsritningen fyller du i var och vad slags besvär du upplever.

– Skugga med blyerts alla områden där du upplevt besvär sista 3 månaderna.
– Nyansera svärtningen efter grad av besvär.
– Skriv bredvid figuren vad slags besvär, t.ex: värk, sus, pirr, stick, domning, kramp, surr.

Då ytterligare utredningar behövs se ex. punkt E.
E. Radiologisk utredning (ej vid WAD grad 0-I)
vid WAD grad II Slätrtg i ext /flx (efterfråga skelettskada, subluxation, mjukdelssvullnad, avstånd mellan spinalutskott, uträtad lordos, degeneration)
vid WAD grad III/IV DT/MRT/belastad eller fMRI /PET

NRH-skada  – Nack- Rygg- och Hjärnskada
NRH Trauma Riks företräder de som drabbas av besvär efter våld mot kotpelare och/eller huvud, de har ofta svårt att få adekvat utredning av sina skador. I Sverige är varje år runt 100 000 individer med om trafikolycka som innebär risk för skada. Andra skadas i olyckor vid fall, dykning eller idrott.
Omkring 30 000 får akuta besvär tydande på diskoligamentära skador i ryggen, däribland i kraniocervikala övergången. Sådana skador kan medföra instabilitet, smärta och nervpåverkan, ofta med en omfattande organdysfunktion som följd. En stor andel skadade drabbas av successiv  besvärsutveckling på grund av bristande läkning, instabilitetsutveckling, tilltagande spondylartros och/eller sensitisering av smärt-/nervsystemet. Eftersom alla organ innerveras från huvud/nacke kan otaliga symptom och därav diagnoser uppkomma såsom t ex; nack-huvud-ryggvärk, yrsel och svimning, bett- och sväljstörning, smärtspridning till rygg, bäcken och extremiteter, störd sömn, hjärtrytm och tarmmotorik, inkontinens samt nedsatt kognitiv och social funktion. Vanliga diagnoser i efterförloppet till NRH-skada är encephalo-/myelo och/eller radikulopati i arm och/eller ben, fibromyalgi, ME/CFS, IBS, bruxism, dystoni etc.
För att förbättra omhändertagandet av NRH-skadade krävs nationella/regionala kunskapscentra med klinisk och radiologisk kompetens och utrustning för högkvalitativ funktionell bilddiagnostik. Ett nationellt register över skadade, deras symtom, fynd och upplevelse av vården måste tillskapas för att kunna bedriva FoU och för att långsiktigt utvärdera och optimera diagnostik och behandling.