Rapporter och böcker

2020

Debatt: hEDS och HSD, ofta förbisedda och missförstådda i öppenvården.
Ronge, E. (2020, November 25). Läkartidningen.

2017

Lancetkommission:
Demens kan förebyggas genom att rikta in sig på riskfaktorer
Ett av tre fall av demens i världen skulle potentiellt sett kunna förebyggas genom att ta itu med
ett antal riskfaktorer i olika skeden av livet – den slutsatsen drar en stor grupp internationella
experter bakom en ny rapport.
Läkartidningen. 2017;114:ESDS, Lakartidningen.se 2017-07-21
LÄS KOMMENTAR:
2017-07-22, 13:37
Bo Bertilson, MD, Huddinge akademiska vårdcentral, Akademiskt primärvårdscentrum och
Sektionen för Allmänmedicin och Primärvård vid NVS, Karolinska Institutet
”Nack-/skalltrauma bortglömd riskfaktor för neurodegenerativ sjukdom/demens?”
UTDRAG:
”Det som redan nu kan och borde göras är åtminstone att
1. Från politiker håll, skolor och RF kraftfullt informera i skolor, media och idrottsledar-
/tränarseminarier om riskerna med så kallade “kamp-(slags)målssporter” inklusive
kontaktsporter som ishockey och liknande.
2. RF och berörda förbund överväger regler som påtagligt kan minska risken för nackskalltrauma och att begrunda hur ekonomiskt stöd till olika idrotter kan styra intresset bort från våldsidrott.
3. Media slutar glorifiera och uppmuntra våldsidrott och regelvidriga tacklingar i annonser-
/reklaminslag och rapporter och istället framhäver fair play och god sportsmannaanda.
4. Regering och vetenskapsråd uppmuntrar forskningsstudier som kan skapa strukturerad
(digital) rapportering och nationellt register över nack-skalltrauma för att möjliggöra
långtidsuppföljning. Rapporten bör kunna användas likväl inom idrotts- som
trafikolycksrapportering och kan med fördel kopplas till anmälan till försäkringsbolag.
Ett samlat grepp mot ökade risker för nack-/skalltrauma inom idrott och trafik kan på sikt ge
stora samhällsvinster och inte minst minska personligt lidande. Det är inte så roligt med 30-40-
50 åriga dementa före detta “idrottshjältar”.

2016

Försäkringsbolagens Personskadereglering
En studie bland nackskadade inom Personskadeförbundet RTP
Framtagen av: Personskadeförbundet RTP, Västerås lokalförening, Leg. läk, Medicine doktor
Bo Christer Bertilson och Leg. läk, Medicine doktor Gunilla Bring, september 2016
© Personskadeförbundet RTP, Västerås Lokalförening 2016
Frågor som rapporten tar upp är bl.a.,
• Hur lång kan försäkringsbolagens handläggnings tid vara?
• Hur fördelar försäkringsbolagen uppdragen åt sina medicinska rådgivare?
• Har andelen godkända samband förändrats över tid?
• Har den medicinska invaliditetsgraden förändrats över tid?
• Förekommer det indragna ersättningar?
• Hur ser rättegångskostnaderna ut?

Översikt
Central sensitisering bakom svårbehandlad specifik smärta
Smärtmekanism vid fibromyalgi kan förklara även långvariga organrelaterade smärttillstånd
Jan Lidbeck (2016)
Läkartidningen. 2016;113:D4YA, Läkartidningen 43/2016, Lakartidningen.se 2016-10-25
HUVUDBUDSKAP:
Central sensitisering är en förstärkande mekanism vid långvarig muskuloskeletal smärta. Ökat
stöd finns för att central sensitisering kan bidra till även mer specifik långvarig organrelaterad
smärta. Klinisk smärtdiagnostik kan ge vägledning för identifiering av central sensitisering när
svårbehandlad smärta inte enbart kan förklaras av smärtgenererande faktorer i ett specifikt
organ. Implikationerna är flerfaldiga. De omfattar bland annat behovet av breddad
läkarutbildning i mekanismgrundad smärtdiagnostik. Identifiering av central sensitisering kan ge
stöd till att avstå från omfattande utredningar och ingrepp, gör smärtpatienten mer begriplig
och utgör grunden för ett bättre omhändertagande.

Nationellt uppdrag: Smärta (2016)

Vårdprogram för Whiplashrelaterade besvär, Gerdle & Bring et al

2015

The Craniocervical Syndrome and MRI
Editor(s): Smith, F.W. (London), Dworkin, J.S. (Melville, NY), (2015)
Smith FW, Dworkin JS (eds): The Craniocervical Syndrome and MRI. Basel, Karger, 2015, pp I-VIII
(DOI:10.1159/000365463)

1. Upright Magnetic Resonance Imaging of the Craniocervical Junction
Smith F.W.
Smith FW, Dworkin JS (eds): The Craniocervical Syndrome and MRI. Basel, Karger, 2015, pp 1-8
(DOI:10.1159/000365464)

9. The Cranial Cervical Syndrome Defined: New Hope for Postwhiplash Migraine Headache
Patients – Cervical Digital Motion X-Ray, FONAR Upright® Weight-Bearing Multi-Position™ MRI
and Minimally Invasive C1-C2 Transarticular Lag Screw Fixation Fusion
Franck J.I. · Perrin P.
Smith FW, Dworkin JS (eds): The Craniocervical Syndrome and MRI. Basel, Karger, 2015, pp 9-21
https://doi.org/10.1159/000365467

22. Concussion Update: Immunoexcitotoxicity, the Common Etiology of Postconcussion
Syndrome, Chronic Traumatic Encephalopathy and Posttraumatic Stress Disorder
Maroon J.C. · Bost J. · Amos A. · Winkelman R. · Mathyssek C.
Smith FW, Dworkin JS (eds): The Craniocervical Syndrome and MRI. Basel, Karger, 2015, pp 22-32
(DOI:10.1159/000365468)

33. Cerebrospinal Fluid Physiology and Its Role in Neurologic Disease
Bradley W.G.
Smith FW, Dworkin JS (eds): The Craniocervical Syndrome and MRI. Basel, Karger, 2015, pp 33-47
(DOI:10.1159/000365469)

48. The Craniocervical Junction: Observations regarding the Relationship between
Misalignment, Obstruction of Cerebrospinal Fluid Flow, Cerebellar Tonsillar Ectopia, and
Image-Guided Correction
Rosa S., Baird J.W.
Smith FW, Dworkin JS (eds): The Craniocervical Syndrome and MRI. Basel, Karger, 2015, pp 48-66
https://doi.org/10.1159/000365470

67. Positional Venous Magnetic Resonance Angiography
Niggemann P. · Pieper C.C. · Hadizadeh D.R.
Smith FW, Dworkin JS (eds): The Craniocervical Syndrome and MRI. Basel, Karger, 2015, pp 67-73
(DOI:10.1159/000365471)

74. The Possible Role of Craniocervical Trauma and Abnormal Cerebrospinal Fluid
Hydrodynamics in the Genesis of Multiple Sclerosis and the Craniocervical Syndrome
Damadian R.V. · Chu D.
Smith FW, Dworkin JS (eds): The Craniocervical Syndrome and MRI. Basel, Karger, 2015, pp 74-91
(DOI:10.1159/000365473)

92. Author Index
Smith FW, Dworkin JS (eds): The Craniocervical Syndrome and MRI. Basel, Karger, 2015, pp 92
(DOI:10.1159/000365474)

93. Subject Index
Smith FW, Dworkin JS (eds): The Craniocervical Syndrome and MRI. Basel, Karger, 2015, pp 93-94
(DOI:10.1159/000365475)

2013

RAPPORT
Halsryggsskador fortfarande ett problem trots välkända risker
En genomgång av fall anmälda till Socialstyrelsen
Adam Holmström, leg anestesisjuksköterska, adam.holmstrom@ivo.se
Thomas Fridén, docent i ortopedi
Åke Andrén-Sandberg, professor i kirurgi; samtliga verksamma vid Inspektionen för vård och
omsorg (IVO), avdelning syd, Malmö
Läkartidningen. 2013;110:CHUT, Läkartidningen 51–52/2013, Lakartidningen.se 2013-12-17.
”Vid misstanke om ligamentskador fortsätter utredningen med MR-undersökning, vilket ofta
kan ske dagtid. Om det föreligger neurologiska bortfall i extremiteter vilka inte förklaras av
den initiala undersökningen ska MR oftast utföras akut eftersom behandlingsbart tillstånd i
halsryggen kan föreligga.”

2010

RAPPORT
Halsryggsskador fortfarande ett problem trots välkända risker
En genomgång av fall anmälda till Socialstyrelsen
Adam Holmström, leg anestesisjuksköterska, adam.holmstrom@ivo.se
Thomas Fridén, docent i ortopedi
Åke Andrén-Sandberg, professor i kirurgi; samtliga verksamma vid Inspektionen för vård och
omsorg (IVO), avdelning syd, Malmö
Läkartidningen. 2013;110:CHUT, Läkartidningen 51–52/2013, Lakartidningen.se 2013-12-17.
”Vid misstanke om ligamentskador fortsätter utredningen med MR-undersökning, vilket ofta
kan ske dagtid. Om det föreligger neurologiska bortfall i extremiteter vilka inte förklaras av
den initiala undersökningen ska MR oftast utföras akut eftersom behandlingsbart tillstånd i
halsryggen kan föreligga.”

Yttrande med anledning av HØYESTERETTS DOM AV 16.12.2010 – ”ASK-DOMMEN”
Björn Gerdle
Professor i Rehabiliteringsmedicin, Hälsouniversitet, Linköpings Universitet, SE 581 85 Linköping
samt Klinikchef, Överläkare i Rehabiliteringsmedicin och Specialist i smärtlindring, Smärt- och
rehabiliteringscentrum, Universitetssjukhuset, SE 581 85 Linköping

Rolf Nilzén, specialist i anestesiologi och företagshälsovård, Hudiksvall.
Förslag till hantering av symtom relaterade till pisksnärtsskada hör hemma i papperskorgen.
Läkartidningen. Debatt och brev.

Ett röntgensvar är inte allt
Gunnarsdotter (LT 2010).

Whiplash, huvudvärk och nacksmärta: forskningsbaserade riktlinjer inom sjukgymnastik
Jull, G. (2010).
(1. uppl.). Studentlitteratur.

2009

Riktlinjer räcker inte alltid – handledningen av oerfarna utbildningsläkare bör ses över
Nyman (LT 2009).

Käke och nacke hänger nära samman!
Per-Olof Eriksson, professor i klinisk oral fysiologi Inst. för odontologi
Lars-Eric Thornell, professor i anatomi Inst. för integrativ medicinsk biologi
Vi vet från vår forskning att de som har råkat ut för en nackskada har svårt för att gapa stort, bita
och tugga. De undviker föda som ger stort motstånd och de kan inte ta stora tuggor. De skär
maten i små bitar och tackar nej till bjudningar eftersom det är så besvärligt och tar så lång tid
för dem att äta.

2007

Kraftig ökning av skadefall vid användning av studsmatta
Björnstig & Björnstig (LT 2007).

2006

Stockholm Spine Center ansökan och projekttitel ”Multidisciplinär smärtrehabilitering med
respektive utan fusion vid traumatisk ligamentskada i Kraniocervikala övergången – CCJ efter
whiplashvåld” beviljades ett belopp om 1 380 000 kronor (120 pat).
Stockholm Spine Center ansökan hos etiska nämnden, bilaga 76, SoS ärende 6168, 2007,
beskriver mycket väl nödvändigheten av utredning av instabilitetssymptom från CCJ och om
möjligt stabilisering av dessa leder.

Det finns ingen nedre gräns för att få nackskada (LT 2006)
Johansson (LT 2006).

2005

Diagnostik och tidigt omhändertagande av whiplashskador svenska läkaresällskapets och
whiplashkommissionens medicinska expertgrupp (2005)

2003

Klinik och Vetenskap
Ny diagnostik kan leda till bättre behandling vid pisksnärtsskada
Med funktionell magnetresonanstomografi kan skadorna visualiseras
Ulla Bergholm, med dr, specialist i allmänkirurgi (ulla.bergholm@chello.se)
Bengt H Johansson, specialist i företagshälsovård; båda Belastningsskadecentrum, Högskolan i
Gävle, Umeå.
Johansson (LT 2003).
SAMMANFATTAT:
Trovärdigheten ifrågasätts ofta hos pisksnärtsskadade patienter som anför trauma som orsak till
invalidiserande smärta och arbetsoförmåga som inte debuterar i omedelbar anslutning till
olyckan. En förklaring till detta kan vara ofullständig diagnostik av de skador som uppstått.
Ny metodik – funktionell magnetresonanstomografi – som visualiserar skador på ligament och
kapslar i det kraniocervikala komplexet samt ny kunskap om smärta från disker och fasettleder
presenteras. Denna nya kunskap leder till bättre förutsättningar för adekvat terapi.
Orsaken till de cerebrala och spinala symtom som dysfunktion efter skador på dessa strukturer
medför kan idag förklaras med hjälp av modern neurofysiologi.

2001

Whiplash injuries: the cervical acceleration/deceleration syndrome (3rd ed).
Foreman, S., & Croft, A. (2001).
Lippincott Williams & Wilkins.

Whiplashskador har entydig organisk grund
Johansson (LT 2001).

1999

Bengt Johansson, Leg läkare, Stocksund, ordförande i Svensk förening för ortopedisk medicin.
Diskdegeneration i halskotpelaren sällan enda faktor bakom diskbråck
Orsak till diskbråck vanlig tvistefråga i försäkringsmål efter pisksnärtskada.
Läkartidningen. Debatt.

1998

Särtryck ur Läkartidningen.
Skadepanorama efter pisksnärtstrauma
Lokalisation och utveckling i relation till den kliniska bilden
BO LEVANDER professor, verksamhetschef, neuroortopediska kliniken, Länssjukhuset Ryhov,
Jönköping, samt Hälsouniversitetet, Linköping.
BJÖRN GERDLE professor, centrumchef, smärt- och rehabiliteringscentrum,
Universitetssjukhuset, Linköping, samt Hälsouniversitetet, Linköping.
Teckningar
JOHAN WERNER Jönköping.
Lokalisation och utveckling i relation till den kliniska bilden
Rubriker:
• POSTTRAUMATISK DEGENERATION
– Djurexperimentella arbeten
– Post mortem-studier
– Kliniska studier
• NERVROTSSKADOR
• RYGGMÄRGSSKADOR
• INTRAKRANIELLA SKADOR
• SAMMANFATTNING
Inledning:
Stötvåld mot halsryggen kan ge ett mycket komplext skadepanorama. Den nackskada vi bäst
känner är den så kallade pisksnärtsskadan (whiplashskadan) med sina kliniska manifestationer.
Antalet nya fall per år (incidensen) uppskattas till 1-2 per 1000 invånare och prevalensen till 1
procent. De allra flesta blir bra inom tre månader, men en av tio drabbas hårdare. Nacksmärta är
det dominerande symtomet. Posttraumatiskt kan degeneration i skelett, leder och mjukdelar
uppkomma. Skador kan även drabba nervrötter, ryggmärg och hjärna. Patienter med
kvarstående besvär bör erbjudas multimodalt utformad rehabilitering. Det är också viktigt att
skilja ut patienter som lämpar sig för någon form av operativt ingrepp.
Stötvåld mot halsryggen kan ge ett mycket komplext skadepanorama. Den mångfald av symtom
som patienter kan uppvisa orsakas av skilda skador på kotpelarens muskelfästen, ledband,
ledkapslar och diskar.
Samma distorsionsvåld kan också ge upphov till skador i nervrötter och centrala nervsystemet
(CNS), dvs i halsryggmärg och hjärnstam och dessa skador var för sig skulle kunna ge upphov till
en likartad smärtbild [ 1 ]. Halsryggen har dessutom nociceptiva smärtfibrer med möjlighet till
överförd smärta (referred pain) från ett flertal av sina skeleto-muskulära strukturer, undantag är
diskens nucleus pulposus, facettledens broskyta och ligamentum flavum. I Figur 1 kan
halskotpelarens vanligaste distorsionsskador ses.

Vårdprogram för pisksnärtsrelaterade tillstånd
Levander & Gerdle (LT 1998).
Inledning:
För att eliminera dagens stora, omotiverade variationer i omhändertagandet av individer
med symtom efter pisksnärtstrauma (whiplash), s k pisksnärtsrelaterade tillstånd, har ett
vårdprogram utformats. Majoriteten av dem som utvecklar akuta symtom efter ett
pisksnärtstrauma blir bra inom cirka tre månader, men de personer som ändå får kroniska
besvär måste sjukvården upptäcka tidigare och ta om hand på ett bättre sätt. Vårdprogrammet
innefattar ett antal kontrollstationer, och vid varje kontrollstation ges konkreta råd om
handläggningen.

Kotpelaren med sin anatomiska omgivning har fyra naturliga brytpunkter, varav två finns i halsryggen.
Författaren, prof Bo Levander (1999)
SkadePortalen/WhiplashInfo
Patofysiologi
Översta brytpunkten (A) finns vid övergången skallbasen/-övre halsryggen. Orsaken är
neurokraniets relativt stora tyngd i förhållande till halsryggens muskel- och ligamentapparat,
samtidigt som övre halskotpelaren har en helt annan anatomisk uppbyggnad än resten av
kotpelaren. I engelskspråkig litteratur skiljer man noga mellan “upper cervical spine” (C0/1,
C1/2) och “lower cervical spine” (C2/3 t.o.m. C7) (se sid 38 i boken).
Den nedre brytpunkten (B) finns vid övergången halsrygg -bröstrygg genom att bröstcolumna
bildar en fastare del av ryggraden tack vare kotornas förankring mot revbenen och bröstbenet.
Av okänd anatomisk orsak är emellertid skador i C5/6 något mer vanliga än i det nedersta
segmentet C6/7.
I dessa segment ökar belastningen och därmed risken för tilltagande degenerativa förändringar.
Det är även här som man vanligtvis finner de traumatiska skadorna (1).
Sedan decennier tillbaka har förhållandet varit känt, att en patologisk överrörlighet i en led, till
exempel en traumatisk skada i en fotled eller tummens grundled med åtföljande ligamentskador
i efterförloppet, kan utveckla en progredierande degenerativ artros. Från experimentella och
kliniska arbeten vet vi att den degenerativa processen i kotpelaren efter trauma är jämförbar
med motsvarande posttraumatiska degenerationer i kroppens övriga leder.