Överklagan Alternativ tvistlösnings nämnd

FÖRORDNINGAR
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 524/2013

av den 21 maj 2013
om tvistlösning online vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (förordningen om tvistlösning online vid konsumenttvister)

DIREKTIV
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2013/11/EU

av den 21 maj 2013
om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG

Ansökan om att Trafikskadenämnden ska godkännas som nämnd för alternativ tvistlösning

Trafikförsäkringsföreningen (TFF) ansöker om att Trafikskadenämnden (TSN) ska godkännas som alternativ tvistlösningsnämnd.
Nedan redovisas de uppgifter som en ansökan ska innehålla enligt 5 § lagen (2015:671) om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden. Alla paragrafhänvisningar avser reglementet för TSN om inte annat anges.
Reglemente för TSN bifogas (bil.1). Reglementet har beslutats av TFF. Regeringen har godkänt reglementet vid sammanträde den 28 april 2016. Beslutet har dock inte expedierats ännu. Vidare bifogas arbetsordning för TSN samt en närmare redogörelse i fråga om de krav som följer av 6 § lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden (bil. 2–3).

TRAFIKSKADENÄMNDEN

Regeringen samt Finansinspektionen utser ordföranden som leder nämndssammanträden. Ordförandena måste ha domarerfarenhet. Nämndens ordförande utses av regeringen och övriga ordföranden utses av Finansinspektionen.

Trafikskadenamndens-ledamoter 2015 2016 2017

Elin Envall

08-700 08 22

2016-09-02

BESLUT

Trafikskadenämnden
Box 24048
104 50 Stockholm

Sid 1 (3)

Dnr 31.2-3896-16

Godkännande av nämnd för alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden

Beslut
Kammarkollegiet godkänner med stöd av 4 § lagen (2015:671) om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden Trafikskadenämnden som nämnd för alternativ tvistlösning.

160902 Kammarkollegiet beslut-med-bilaga, Trafikskadenämnden

2016-10-29
Förvaltningsrätten i Stockholm
c/o Kammarkollegiet
Box 2218
103 15 Stockholm
www.registraturgkammarkollegiet. se

Överklagat beslut: Kammarkollegiets beslut 2016-09-02, Dnr 31.2-3896-16-godkännande av Trafikskadenämnden (TSN) som nämnd för alternativ tvistlösning i konsumentförhållande

Undertecknade vill härmed överklaga Kammarkollegiets beslut Dnr 31.2-3896-16 da vi anser att Trafikskadenämnden inte uppfyller kraven på oberoende och opartiskhet enligt EUs direktiv för sådana nämnder for alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden.
– TSN uppfyller inte heller kraven på sakkunskap; och
– den saknar representanter för konsumentsidan;
– resurserna för parterna är mycket ojämlikt fördelade till konsumenternas nackdel;
– både bolagens och TSNs medicinska rådgivares roll är starkt ifrågasatt;
– det finns väl underbyggd kritik mot handläggningen i nämnden för orättvisa beslut, bristande öppenhet och uppenbar rättsosäkerhet för konsumenterna.
Kammarkollegiet bör åtminstone avvakta den utredning som regeringen begärt av Finansinspektionen (Regeringsbeslut, 2016-05-19, Fi 2016/01980/FPM) och som avser granskning av bland annat TSNs och trafikförsäkringsbolagens handläggning av personskador och de medicinska rådgivarnas roll.
Finansinspektionen ska kartlägga och analysera försäkringsbolagens processer och rutiner avseende personskadade, internt och i nämnder, för att klargöra om god försäkringsstandard avseende
skadereglering upprätthå11s.
Citat från slutet av ändringen:
Redovisningen av kartläggningen och analysen bör vid behov även innehålla en handlingsplan för fortsatta insatser. I uppdraget ska Finansinspektionen beakta jämställdhetsperspektivet så långt det är relevant och möjligt. I det fall regeländringar som rör försäkringsbolagens skadereglering skulle kunna bidra till bittre förutsättningar for de skadade bör förslag lämnas i dessa delar. Vid utformningen av sådana förslag bör såväl intresset av ett högt förtroende för skaderegleringen som en effektiv och rättssäker skadereglering övervägas.

2016 ök Kammarkoll-TSN 1

Elin Envall

08-700 08 22

2016-12-05

Förvaltningsrätten i Stockholm
forvaltningsrattenistockholm@dom.se

Sid 1 (4)

Dnr 31.4-7987-2016

Angående överklagande av Kammarkollegiets beslut den 2 september 2016, mål nr 24297–16

Förvaltningsrätten har förelagt Kammarkollegiet att yttra sig över vad Nackskadeförbundet, Personskadeförbundet RTP Västerås lokalförening och Personskadeföreningen NRH samt de legitimerade läkarna Gunilla Bring, Bo C Bertilsson, Olle Bunketorp och Peter Borenstein har anfört i sitt överklagande.

Kammarkollegiets inställning

Kammarkollegiet anser i första hand att överklagandet ska avvisas, då samtliga klagande saknar rätt att överklaga beslutet. För det fall överklagandet prövas i sak, anser kollegiet att det ska avslås.

20161205, Kammarkollegiets svar på föreläggande, 24297-16

Elin Envall

08-700 08 22

2016-11-10

Förvaltningsrätten i Stockholm
115 76 Stockholm

Sid 1 (1)

Dnr 31.4-7987-2016

Överklagande av Kammarkollegiets beslut den 2 september 2016, dnr 31.2-3896-16

Nackskadeförbundet, Personskadeförbundet RTP Västerås lokalförening, Personskadeföreningen NRH och ett antal läkare har i skrivelse som kom in till Kammarkollegiet via e-post den 1 november 2016 överklagat kollegiets beslut att godkänna Trafikskadenämnden som nämnd för alternativ tvistlösning enligt lagen (2015:671) om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden.
Skrivelsen har kommit in. i rätt tid enligt 24 § förvaltningslagen (1986:223).
Kammarkollegiet överlämnar härmed överklagandet tillsammans med handlingarna i dnr 31.2-3896-16 enligt 25 § förvaltningslagen (1986:223) till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Gunilla Bring m fl
gunilla@brings.se

(obs! ändrad e-mailadress)

2017-01-27

Mål nr 24297–16, avd 31

Förvaltningsrätten i Stockholm
115 76 Stockholm

Ursprungligt beslut: Kammarkollegiets beslut 2016-09-02, Dnr 31.2-3896-16 — godkännande av Trafikskadenämnden (TSN) som nämnd för alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden
Överklagat 2016-10-29 till Kammarkollegiet som vidarebefordrat överklagandet till FörvR i Stockholm, Mål nr 24297–16, avd 31
Kommentarer till Kammarkollegiets svaromål till FörvR i Stockholm 2016-12-05
Undertecknade (nedan “vi” och “oss”), som överklagade Kammarkollegiets (KK) beslut Dnr 31.2-3896-16 då vi ansåg att Trafikskadenämnden inte uppfyller kraven på oberoende och opartiskhet enligt EUs direktiv för sådana nämnder för alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden, har nu tagit del av Kammarkollegiets ovan nämnda svaromål på vårt överklagande. Vi vill framföra följande.

Kommentar till svaromål från Kkoll, 170127, Mål nr 24297-16, avd 31 FR Sthlm

ÖVERKLAGAT BESLUT

Kammarkollegiets beslut 2016-09 02

SAKEN

Tvistlösning i konsumentförhållanden; fråga om talerätt

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten avvisar överklagandet.

2017-07-20
Mål nr 24297-16

Kammarrätten i Stockholm
c/o Förvaltningsrätten i Stockholm
115 76 Stockholm

Överklagat beslut: Förvaltningsrätten i Stockholm, meddelat 2017-06-30 Ansökan om prövningstillstånd

Ursprungligt beslut: Kammarkollegiets beslut 2016-09-02, Dnr 31.2-3896-16 — godkännande av Trafikskadenämnden (TSN) som nämnd för alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden Överklagat av övertecknad 2016-10-29 till Kammarkollegiet som vidarebefordrat överklagandet till FörvR i Stockholm, Mål nr 24297–16, avd 31
Saken: tvistlösning i konsumentförhållanden; fråga om talerätt

Grunden för avslag

Förvaltningsrätten (FörvR) fastslår i sitt beslut att
“En förutsättning för rätt att överklaga ett förvaltningsbeslut är att beslutet påverkar klagandens rättsliga ställning eller att den klagande företräder ett intresse som på något sätt erkänts av rättsordningen. Sådant erkännande kan komma till uttryck t.ex. genom bestämmelser om att vissa personer ska beredas tillfälle att yttra sig innan beslut fattas. Intresset behöver emellertid inte uttryckligen vara förankrat i föreskrifter. Det avgörande är att klaganden kan åberopa ett intresse som det är möjligt att beakta vid sakens prövning (se RA 1994 ref.82).”
FörvR skriver vidare att man:
“konstaterar att syftet med tvistlösningsdirektivet (se art. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG) visserligen är att uppnå en hög konsumentskyddsnivå och att därigenom bidra till en välfungerande inre marknad genom att säkerställa att konsumenter på frivillig grund kan lämna in klagomål mot näringsidkare till organ som erbjuder oberoende, opartiska, öppna,  effektiva, snabba och rättvisa alternativa tvistlösningsförfaranden. Endast tvistlösningsnämnder som uppfyller dessa krav och därigenom garanterar konsumenten en hög skyddsnivå ska godkännas. Förvaltningsrätten anser emellertid inte att detta medför att enskilda konsumenter eller intresseföreningar som är missnöjda med en tvistlösningsnämnd kan anses företräda ett intresse som det är möjligt att beakta vid sakens prövning. Rätten finner snarare att det i målet inte är visat att beslutet att godkänna TSN som nämnd för alternativ tvistlösning påverkar de klagandes rättsliga ställning eller att de företräder ett av rättsordningen erkänt intresse. Sammantaget bedömer förvaltningsrätten att Kammarkollegiets beslut inte angår de klagande på det sätt som krävs för att de ska ha rätt att föra talan mot beslutet enligt 22 § FL.” (våra understrykningar).

Vem får/kan överklaga?

FörvR verkar förbise att det inte finns några “parter” som kan överklaga Kammarkollegiets beslut. Vilka skulle det vara? TSN? Och “mot” TSN?
I realiteten gäller ju inte Kammarrättens beslut någon tvist och därmed finns inte några “parter”. I stället möjliggör beslutet att TSN kan fortsätta att lösa tvister mellan konsumenter och näringsidkare på ett sätt som strider emot EU-rättens direktiv och som innebär att den svagare parten, konsumenten, inte garanteras den höga skyddsnivå som EU-rätten föreskriver.
Som vi tidigare påpekat: Trafikskadenämnden var tänkt att fungera som en för försäkringstagaren kostnadsfri överprövningsinstans av det egna trafikförsäkringsbolagets skadereglering av personskador. Den skadegrupp som vi representerar, nack-, rygg och hjälm- (skaknings-)skadade, har själva fått uppleva att bolagens och TSN:s sätt att reglera och bedöma våra skador och rätt till ersättning länge varit djupt orättvis och rättsosäker. TSN fungerar inte, enligt oss. TSN uppfyller inte EU:s krav på oberoende, opartiskhet, öppenhet eller rättvisa och avsaknaden av representanter för konsumentsidan är direkt stötande.
Om inte vi medlemmar i NRH har rätt att representera konsumentsidan och överklaga ett beslut som rör oss och allmänheten inför framtiden och TSN:s fortsatta verksamhet, vem har då den rätten? Är överklagningsinstitutet bara en chimär? Fina ord på ett papper?

Frågan om jäv

Det vi som representanter för konsumentsidan vänder oss emot, är att Kammarkollegiet ensidigt kan tillåtas besluta om godkännande av TSN, – trots att TSN inte uppfyller EU:s ovan nämnda, specificerade krav på oberoende, opartiskhet, öppenhet och rättvisa, – trots att Kammarkollegiet är en uppenbar part i försäkringskollektivet (Kammarkollegiet går in som försäkringsgivare i vissa fall med statligt ägda bilar), och – trots att Trafikförsäkringsföreningen, som är huvudman för TSN och står bakom ansökan om TSN:s godkännande, också är en part på försäkringssidan.
Detta innebär att samtliga myndigheter/näringsidkare som på olika sätt är inblandade i beslutet om godkännande av TSN, och tillsynen av densamma (Kammarkollegiet!), har ett tydligt partsintresse mot den skadade/konsumenten i framtida tvister som avses lösas av TSN. Utan konsumentföreträdare i TSN är vi som konsumenter chanslösa. Dessutom: när vi väl är part i en tvist i TSN finns inget överklagandeinstitut. Återstår för den som förlorat sin rätt till personskadeersättning att stämma sitt bolag inför civil domstol, med dels bevisbördan, dels alla de kostnadsrisker det innebär (idag handlar det om rättegångskostnader på inte sällan flera miljoner).
Vi är förvisso inte direkt förfördelade av beslutet om TSN:s godkännande, vi är ju ännu inte någon “part” (och någon sådan finns för övrigt inte), men vi har varit och kan bli motpart till våra försäkringsbolag med behov av en rättssäker bedömning i TSN. Vi är djupt oroade av den rättsosäkerhet som redan råder med en icke fungerande TSN, som med det aktuella beslutet om godkännande som tvistlösningsnämnd riskerar att förstärkas och som ensidigt drabbar konsumentsidan, det vill säga oss som skadade och/eller våra patienter/klienter som part i tvist med det egna försäkringsbolaget om ersättning efter personskada.

Sammanfattning

Vi anser att det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som Förvaltningsrätten har kommit till
– dels med avseende på vår rätt att överklaga ett myndighetsbeslut där det saknas “motpart” till beslutet, och där vi varit och i framtiden riskerar att bli direkt förfördelade till följd av beslutet;
– dels med tanke på att TSN faktiskt inte uppfyller EU:s krav på oberoende, opartiskhet, öppenhet eller rättvisa, inte heller det tydliga kravet på att ha representanter för konsumentsidan;
– dels att det kan ligga ett jävsförhållande i att samtliga myndigheter/näringsidkare som är inblandade i beslutet om godkännande av TSN och tillsynen av densamma (Kammarkollegiet), har gemensamma partsintressen mot den svagare parten, konsumenten, som skulle skyddas av EU:s direktiv.
Vi anser det också vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att vårt överklagande prövas av högre rätt, då det nu och för framtiden råder en anmärkningsvärd rättsosäkerhet inom berörda myndigheters verksamhetsområde.
Vi anhåller därför om prövningstillstånd i Kammarrätten

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Stockholms slutligt beslut den 30 juni 2017 i mål ni- 24297-16

SAKEN

Avvisat överklagande; fråga om prövningstillstånd

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avgörande står därför fast.

Slutord:

Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten i Stockholm verkar förbise att det inte finns några ”parter” som kan överklaga Kammarkollegiets beslut. Vilka skulle det vara? TSN? Och ”mot” TSN?
I realiteten gäller ju inte Kammarrättens beslut någon tvist och därmed finns inte några ”parter”. I stället möjliggör beslutet att TSN kan fortsätta att lösa tvister mellan konsumenter och näringsidkare på ett sätt som strider emot EU-rättens direktiv och som innebär att den svagare parten, konsumenten, inte garanteras den höga skyddsnivå som EU-rätten föreskriver.
Som vi tidigare påpekat: Trafikskadenämnden var tänkt att fungera som en för försäkringstagaren kostnadsfri överprövningsinstans av det egna trafikförsäkringsbolagets skadereglering av personskador. Den skadegrupp som vi representerar, nack-, rygg och hjärn- (skaknings-)skadade, har själva fått uppleva att bolagens och TSN:s sätt att reglera och bedöma våra skador och rätt till ersättning länge varit djupt orättvis och rättsosäker. TSN fungerar inte, enligt oss. TSN uppfyller inte EU:s krav på oberoende, opartiskhet, öppenhet eller rättvisa och avsaknaden av representanter för konsumentsidan är direkt stötande.
Om inte vi medlemmar i NRH har rätt att representera konsumentsidan och överklaga ett beslut som rör oss och allmänheten inför framtiden och TSN:s fortsatta verksamhet, vem har då den rätten? Är överklagningsinstitutet bara en chimär? Fina ord på ett papper?