NRH-s Debattartiklar

Publicerad i Dala-Demokraten 5 juni 2020:

Debatt: Annan orsak än psykisk skall ha uteslutits
En psykisk diagnos skall inte användas för besvär efter en skada, ändå gör man det.
Det händer bland annat på grund av brist på resurser, som tid att undersöka noggrant. På så vis ökar risken för att drabbade drabbas hårdare med fel diagnos och det i sin tur, riskerar att leda till ökat lidande och i värsta fall till självmord.
Kunskapen måste öka om kriterierna för psykisk diagnos (F-diagnos), och vad en sådan felaktig diagnos kan innebära. Annan orsak än psykisk skall ha uteslutits.
Diagnosen kan komma att följa den skadade under många år med risk för upprepade missbedömningar
För detta krävs kunskap om hur symtomutvecklingen kan vara efter en viss typ av skada och att det görs en adekvat medicinsk utredning baserad på sådan kunskap. Diagnosen kan komma att följa den skadade under många år med risk för upprepade missbedömningar.
En psykisk diagnos skall inte användas för besvär efter en skada, om det inte finns välgrundade skäl för detta, särskilt om den somatiska utredningen är ofullständig. I sådana fall bör en R-diagnos användas (ICD 10, kapitel XVIII).

Läs hela debattartikeln klicka här

Publicerad i Altinget 4 juni 2020:

DEBATT: NRH: Skadade drabbas ytterligare av vilseledande psykiska diagnoser
En psykisk diagnos ska inte användas för besvär efter en skada, ändå gör man det på grund av brist på resurser. Det riskerar leda till ökat lidande för de drabbade och i värsta fall till självmord, skriver styrelsen för NRH trauma riks.
Två relevanta frågor
Två frågor som doktor Ulla Bergholm tog upp i Läkartidningen år 2005 är fortsatt lika aktuella:
“Kan psykiska problem skada ledbanden?”
“Tänk om våldet mot kroppens svaga punkt i övre nackleden bryter av den, och kraften i slaget mot huvudet i själva verket ger upphov till sådana kroniska hjärnskador som beskrivs vid proffsboxning?”
Vi i NRH trauma riks förväntar oss att de ansvariga tar de här uppenbara problemen på allvar och ger vården resurser till att ge rätt individuell diagnos som har möjlighet att leda till behandling som hjälper.

Läs hela debattartikeln klicka här

Publicerad i Altinget 28 november 2019

DEBATT: Personskadeföreningen: SKL besvarar inte våra frågor
SLUTREPLIK. Det borde naturligtvis vara staten som ansvarar för utvecklingen inom kunskapsstyrningssystemet, genom en myndighet, skriver Personskadeföreningen NRH:s styrelse.
Statens ansvar
Tänk er att den nuvarande modellen inom hälso- och sjukvården skulle gälla inom handeln. I så fall skulle organisationen Svensk handel själva ansvara för vad som ska gälla för deras kunders konsumentskydd. Ett annat exempel är att organisationen Gröna arbetsgivare skulle diktera villkoren för all naturvård inom skogsnäringen.
Dessa andra branscher är så klart tydligt reglerade och kontrollerade genom nationell lagstiftning som kontrolleras av myndigheter. Varför görs avsteg inom hälso- och sjukvård?
Det borde naturligtvis vara staten som genom en eller flera myndigheter ansvarar för att ledautvecklingen inom kunskapsstyrningssystemet som en viktig del i utvecklingen av en kunskapsbaserad, effektiv och jämlik hälso- och sjukvård, i nära samverkan med professionsföreningar, patienter, patientföreningar samt Sveriges kommuner och regioner.

Läs hela debattartikeln klicka här

Publicerad i Altinget 7 november 2019

DEBATT. Det är anmärkningsvärt att arbetet med Nationella programområden hamnat under SKL. Ansvaret för utvecklingsarbetet borde hamnat hos en myndighet, skriver Personskadeföreningen NRH:s styrelse.
Det pågår ett nationellt arbete för hur vården kan bli mer kunskapsstyrd och likvärdig över landet.
Det är anmärkningsvärt att arbetet med Nationella programområden hamnat under Sveriges kommuner och landsting (SKL), där man hellre väljer att involvera utvalda individer i utvecklingsarbetet av vården, än civilsamhällets organisationer.
Med tanke på den breda symtomutvecklingen som kan ske successivt kan patientgruppen nack-, rygg- och hjärnskadade komma att tillhöra 20 av de nu 23 framtagna nationella programområdena med ett fördelat värdskap på sex regioner och SKL. Hur ska någonsin en generell översyn av utrednings- och vårdbehovet för nack-, rygg- och hjärnskadades patientgrupp kunna tillskapas?
Att gruppen nack-, rygg- och hjärnskadade inte fått mer uppmärksamhet och en noggrannare uppföljning är häpnadsväckande. Samhället har inte på ett övergripande och ansvarsfullt sätt tagit reda på hur stor patientgruppen är eller dess behov av vård.

Läs hela debattartikeln klicka här

Pressmeddelande 31 januari 2019:

Personskadeföreningen NRH skriver öppet brev till socialminister och socialförsäkringsminister med krav på ansvarstagande.
Personskadeföreningen NRH har sedan flera år försökt uppmärksamma regering och riksdag på svårigheter för den patientgrupp som efter trauma mot nacke-rygg och/eller skalle inte förbättras av de diagnos- och behandlingsmetoder som erbjuds inom svensk sjukvård. Många ser ingen annan utväg än att söka utredning och eventuell kirurgisk åtgärd utomlands, ofta till kostnader på 700 tkr – 1 500 tkr. NRH kräver nu att regering och riksdag tar sitt ansvar och snarast tillsätter en oberoende utredning som får i uppdrag att göra en övergripande kartläggning av den situation som är vår vardag och verklighet. En situation där många svårt skadade tvingas bli vårdflyktingar. Ingen myndighet har idag ansvar för kontroll och statistik över hur många patienter vi faktiskt är, hur vi mår och effekten av den vård som erbjuds i Sverige.

Läs hela debattartikeln klicka här

Publicerad i Dala Demokraten 26 maj 2018

Debatt: Personskadeföreningen: Ingen borde behöva fly landet för livsnödvändig vård
För de värst drabbade finns inget annat val än att åka utomlands för att få hjälp, eftersom Sverige idag saknar både kunskap och utrustning för att diagnostisera och behandla vissa skador i ryggraden.
De redan drabbade blir därmed vårdflyktingar, och får själva bekosta utredningar om till exempel bilddiagnostik som kostar mellan 20 000 – 100 000 kronor och/eller kirurgisk åtgärd för ytterligare 200 000 till 900 000.
Många som lever med kroniska besvär efter nacktrauma lever redan på marginalen med sjukpenning eller sjukersättning och ibland inte ens det, vilket medfört att de sålt hus och hem för att söka hjälp utomlands. Tidigare fanns möjlighet att i efterhand ersätta utlandsvård, men efter en prejudicerande dom i högsta förvaltningsdomstolen verkar möjligheten inte längre finnas. Detta drabbar individ och samhälle i stort.
Behandlingsinsatser som idag tenderar att utvärderas av vårdgivaren, som väljer vad denne skall rapportera. Genom kunskapsutveckling både inom läkarkåren och bland andra vårdgivare kan oförmåga att diagnostisera och behandla dessa patienter i Sverige minska. I botten beror dagens bristande vård av nackskadade sannolikt mest på kunskapsbrist.
Ingen borde behöva fly landet för livsnödvändig vård.

Läs hela debattartikeln klicka här

Publicerad i Altinget 23 maj 2018:

DEBATT. Patienter med besvär efter nacktrauma tvingas fly Sverige
Kunskapsbrist och ovilja hos vården i Sverige gör att personer med nacktrauman är överrepresenterade bland vårdflyktingar. Det skriver Personskadeföreningen NRH som vill se ett kunskapscenter och ett nationellt kvalitetsregister.
De svenska vårdflyktingarna blir allt fler, men långt ifrån alla har ekonomisk möjlighet att söka hjälp utomlands när de lämnas utan utredning och vård i Sverige. En patientgrupp som drabbas mycket hårt är de som lider av invalidiserande besvär efter nack- och/eller skalltrauma. Kunskaperna om dessa patienter är låg i Sverige, och svensk sjukvård räcker inte till för att förbättra deras liv. Detta är något som även Socialstyrelsen noterar i sin granskning, ”Vården vid trafikskador med långvariga smärttillstånd” i december år 2017.
Debattartikeln är skriven bland annat mot bakgrunden av interpellationen Möjligheterna att få utlandsvård 2017/18:545 av Per-Ingvar Johnsson (C) som besvaras av socialminister Annika Strandhäll (S) den 25 maj 2018.

Läs hela debattartikeln klicka här