NRH-s Debattartiklar

Publicerad i Altinget 28 november 2019

DEBATT: Personskadeföreningen: SKL besvarar inte våra frågor
SLUTREPLIK. Det borde naturligtvis vara staten som ansvarar för utvecklingen inom kunskapsstyrningssystemet, genom en myndighet, skriver Personskadeföreningen NRH:s styrelse.
Statens ansvar
Tänk er att den nuvarande modellen inom hälso- och sjukvården skulle gälla inom handeln. I så fall skulle organisationen Svensk handel själva ansvara för vad som ska gälla för deras kunders konsumentskydd. Ett annat exempel är att organisationen Gröna arbetsgivare skulle diktera villkoren för all naturvård inom skogsnäringen.
Dessa andra branscher är så klart tydligt reglerade och kontrollerade genom nationell lagstiftning som kontrolleras av myndigheter. Varför görs avsteg inom hälso- och sjukvård?
Det borde naturligtvis vara staten som genom en eller flera myndigheter ansvarar för att ledautvecklingen inom kunskapsstyrningssystemet som en viktig del i utvecklingen av en kunskapsbaserad, effektiv och jämlik hälso- och sjukvård, i nära samverkan med professionsföreningar, patienter, patientföreningar samt Sveriges kommuner och regioner.

Läs hela debattartikeln klicka här

Publicerad i Altinget 7 november 2019

DEBATT. Det är anmärkningsvärt att arbetet med Nationella programområden hamnat under SKL. Ansvaret för utvecklingsarbetet borde hamnat hos en myndighet, skriver Personskadeföreningen NRH:s styrelse.
Det pågår ett nationellt arbete för hur vården kan bli mer kunskapsstyrd och likvärdig över landet.
Det är anmärkningsvärt att arbetet med Nationella programområden hamnat under Sveriges kommuner och landsting (SKL), där man hellre väljer att involvera utvalda individer i utvecklingsarbetet av vården, än civilsamhällets organisationer.
Med tanke på den breda symtomutvecklingen som kan ske successivt kan patientgruppen nack-, rygg- och hjärnskadade komma att tillhöra 20 av de nu 23 framtagna nationella programområdena med ett fördelat värdskap på sex regioner och SKL. Hur ska någonsin en generell översyn av utrednings- och vårdbehovet för nack-, rygg- och hjärnskadades patientgrupp kunna tillskapas?
Att gruppen nack-, rygg- och hjärnskadade inte fått mer uppmärksamhet och en noggrannare uppföljning är häpnadsväckande. Samhället har inte på ett övergripande och ansvarsfullt sätt tagit reda på hur stor patientgruppen är eller dess behov av vård.

Läs hela debattartikeln klicka här

Publicerad i Altinget 23 maj 2018

DEBATT. Patienter med besvär efter nacktrauma tvingas fly Sverige
Kunskapsbrist och ovilja hos vården i Sverige gör att personer med nacktrauman är överrepresenterade bland vårdflyktingar. Det skriver Personskadeföreningen NRH som vill se ett kunskapscenter och ett nationellt kvalitetsregister.
De svenska vårdflyktingarna blir allt fler, men långt ifrån alla har ekonomisk möjlighet att söka hjälp utomlands när de lämnas utan utredning och vård i Sverige. En patientgrupp som drabbas mycket hårt är de som lider av invalidiserande besvär efter nack- och/eller skalltrauma. Kunskaperna om dessa patienter är låg i Sverige, och svensk sjukvård räcker inte till för att förbättra deras liv. Detta är något som även Socialstyrelsen noterar i sin granskning, ”Vården vid trafikskador med långvariga smärttillstånd” i december år 2017.
Debattartikeln är skriven bland annat mot bakgrunden av interpellationen Möjligheterna att få utlandsvård 2017/18:545 av Per-Ingvar Johnsson (C) som besvaras av socialminister Annika Strandhäll (S) den 25 maj 2018.

Läs hela debattartikeln klicka här

Publicerad i Dala Demokraten 26 maj 2018

Debatt: Personskadeföreningen: Ingen borde behöva fly landet för livsnödvändig vård
För de värst drabbade finns inget annat val än att åka utomlands för att få hjälp, eftersom Sverige idag saknar både kunskap och utrustning för att diagnostisera och behandla vissa skador i ryggraden.
De redan drabbade blir därmed vårdflyktingar, och får själva bekosta utredningar om till exempel bilddiagnostik som kostar mellan 20 000 – 100 000 kronor och/eller kirurgisk åtgärd för ytterligare 200 000 till 900 000.
Många som lever med kroniska besvär efter nacktrauma lever redan på marginalen med sjukpenning eller sjukersättning och ibland inte ens det, vilket medfört att de sålt hus och hem för att söka hjälp utomlands. Tidigare fanns möjlighet att i efterhand ersätta utlandsvård, men efter en prejudicerande dom i högsta förvaltningsdomstolen verkar möjligheten inte längre finnas. Detta drabbar individ och samhälle i stort.
Behandlingsinsatser som idag tenderar att utvärderas av vårdgivaren, som väljer vad denne skall rapportera. Genom kunskapsutveckling både inom läkarkåren och bland andra vårdgivare kan oförmåga att diagnostisera och behandla dessa patienter i Sverige minska. I botten beror dagens bristande vård av nackskadade sannolikt mest på kunskapsbrist.
Ingen borde behöva fly landet för livsnödvändig vård.

Läs hela debattartikeln klicka här